Russi bhasa

Wikipedia se
Hian jaao: navigation, khojo
Russian
русский язык (russkiy yazyk)
Naam ke bole ke dhang Template:IPA-ru
Spoken in Russia, purana Soviet Union ke des, emigrant log dunia bha me, jaada kar ke UK, Germany, Israel, United States, Canada, Australia aur Latin America me.
Total speakers Pahila bhasa: lagbhag 175 million log
Duusra bhasa: 114 million (2006) log[1] to 125 million[2]
Total: 300 million
Language family Indo-European
Writing system Cyrillic (Russian variant)
Official status
Official language in Flag of Russia.svg Russia
Flag of Belarus.svg Belarus (co-official)
Flag of Kazakhstan.svg Kazakhstan (co-official)
Flag of Belarus.svg Kyrgyzstan (co-official)
Flag of Abkhazia.svg Abkhazia[4] (co-official)
Flag of South Ossetia.svg South Ossetia[4] (co-official)
Flag of South Ossetia.svg Gagauzia (co-official)
Flag of Transnistria.svg Transnistria (co-official)
Flag of IAEA.svg IAEA
Flag of the United Nations.svg United Nations
Recognised minority language in Flag of Ukraine.svg Ukraine (regional)
Flag of Moldova.svg Moldova (regional)
Flag of Turkmenistan.svg Turkmenistan (inter-ethnic communication)
Flag of Uzbekistan.svg Uzbekistan (inter-ethnic communication)
Flag of Tajikistan.svg Tajikistan (inter-ethnic communication)
Regulated by Russian Language Institute [3] at the Russian Academy of Sciences

Areas where the Russian Language is spoken

Language codes
ISO 639-1 ru
ISO 639-2 rus
ISO 639-3 rus
Linguasphere 53-AAA-ea < 53-AAA-e
(varieties: 53-AAA-eaa to 53-AAA-eat)

Russi aur Russian Bhasa(Russian: русский язык, transliteration: russkiy yaz'ik) ek East Slavic bhasa hae. Ii bhasa, Indo-European bhasa family ke hae. Russian, Slavic bhasa me sab se jaada log baat kare hae.

Russian, Russia ke official language hae, Belarus, Kazakhstan aur Kyrgyzstan ke bhi official language hae. Russian, United Nations ke chhe official languages me se ek hae.

vishay suchi

[badlo] Naam rakkhe ke style

Russian me baat kare waala des me larrkan log ke naam uu logan ke pitaji ke naam se aae hae. Russia ke sab se jaana maana naam Anastasia hae. Larrki log ke biich waala naam uske pitaji ke naam me ek feminine ending chaahe "evna" nai to "ovna." jorr ke banawa jaae hae. Larrka log ke naam bhi pitaji ke naam me ek masculine ending chaahe "evich" nai to "ovich."jorr ke banawa jaae hae. Larrki log ke uske pitaji ke last name me "a" jorr ke banawa jaae hae.Larka log aapan pitaji ke naam ke use kare hae.

EXAMPLE:

Pitaji: Nikolai Alexandrovich Romanov
Larrki: Anastasia Nikolaevna Romanova
Larrka: Alexei Nikolaevich Romanov

[badlo] Russian bhasa me ginti

Number Russian me Number Fiji Hindi me
odín ek
dva dui
tri tiin
chety're chaar
pyat' paanch
shest' chhe
sem' saat
vósem' aath
dévyat' nau
désyat' das

[5]

[badlo] Akchar

(Alphabet book ke ek panna), pahila book rahaa jon ki Russian bhasa me chhapa gais rahaa. Printed by Ivan Fyodorov in 1574. Ii panna me Cyrillic alphabet hae.

Russian bhasa ke likhe ke khatir Cyrillic (кириллица) alphabet ke ek modified version ke kaam me lawa jaae hae. Russian alphabet me 33 akchhar hae. Niche ke table me ii alphabet ke upper case forms, ke saathe IPA sound ke bhi dewa gais hae:

А
/a/
Б
/b/
В
/v/
Г
/ɡ/
Д
/d/
Е
/je/
Ё
/jo/
Ж
/ʐ/
З
/z/
И
/i/
Й
/j/
К
/k/
Л
/l/
М
/m/
Н
/n/
О
/o/
П
/p/
Р
/r/
С
/s/
Т
/t/
У
/u/
Ф
/f/
Х
/x/
Ц
/ts/
Ч
/tɕ/
Ш
/ʂ/
Щ
/ɕɕ/
Ъ
/-/
Ы
/ɨ/
Ь
/ʲ/
Э
/e/
Ю
/ju/
Я
/ja/

Older letters of the Russian alphabet include ‹ѣ›, which merged to ‹е› (/je/ or /ʲe/); ‹і› and ‹ѵ›, which both merged to ‹и› (/i/); ‹ѳ›, which merged to ‹ф› (/f/); ‹ѫ›, which merged to ‹у› (/u/); ‹ѭ›, which merged to ‹ю› (/ju/ or /ʲu/); and ‹ѧ›/‹ѩ›, which later were graphically reshaped into <я> and merged phonetically to /ja/ or /ʲa/. While these older letters have been abandoned at one time or another, they may be used in this and related articles. The yers ‹ъ› and ‹ь› originally indicated the pronunciation of ultra-short or reduced /ŭ/, /ĭ/.

[badlo] Hafta ke din

Fiji Hindi Russi
Sombaar puh-nee-DYEHL'-neek
Mangar FTOHR-neek
Budh sree-DAH
Bif cheet-VYEHRK
Suk PYAHT-nee-tsuh
Sanichar soo-BOH-tuh
Etwaar vuhs-kree-SYEHN'-yeh

[6]

[badlo] References

  1. "How do you say that in Russian?". Expert (2006). Retrieved on 2008-02-26.
  2. "The World's Most Widely Spoken Languages". Sint Ignatius High School.
  3. "Russian Language Institute". Ruslang.ru. Retrieved on 2010-05-16.
  4. 4.0 4.1 Abkhazia and South Ossetia are only partionally recognized countries
  5. Numbers in Million-Speaker Languages
  6. Days of the week in Russian
Wikipedia
 Ii bhasa ke aapan Wikipedia  hai.
Russi bhasa edition   ke dekho
Aapan aujaar
Naam

Antar
Karam
Navigation
Aujaar ke dabba
Duusra bhasa me