Jump to content

Hebrew bhasa

Wikipedia se
(Hebrew language se bheja gais)
Hebrew
עִבְרִית Ivrit (Classical: ʕibrit)
Naam ke bole ke dhang standard Israeli: [(ʔ)ivˈʁit] - [(ʔ)ivˈɾit],
standard Israeli (Sephardi): [ʕivˈɾit],
Iraqi: [ʕibˈriːθ],
Yemenite: [ʕivˈriːθ],
Ashkenazi: [ˈivʀis]
Jahan baat karaa jaae hae Israel
Global (as a liturgical language for Judaism), in West Bank, and Gaza[1]
Ketnaa jan baat kare hae Total Speakers < 9,000,000
 Israel
First Language 5,300,000 (2009);[2]
Second Language 2,500,000 (2009)
 United States
Home Language 200,000 (approx.) in the United States speak Hebrew at home1

1United States Census 2000 PHC-T-37. Ability to Speak English by Language Spoken at Home: 2000. Template:PDFlink
Palestine
Palestinian territories Second Language 500,000 - 1,000,000

Extinct as a regularly spoken language by the 4th century CE, but survived as a liturgical and literary language; revived in the 1880s

Bhasa ke palwaar Afro-Asiatic
Writing system Hebrew alphabet
Official status
Official language in Template:ISR
Judaism
Regulated by Academy of the Hebrew Language
האקדמיה ללשון העברית (HaAkademia LaLashon Ha‘Ivrit)
Language codes
ISO 639-1 he
ISO 639-2 heb
ISO 639-3 either:
heb  Modern Hebrew
hbo  Ancient Hebrew
Linguasphere 12-AAB-a

Hebrew street sign, above in Hebrew alphabet, below in Latin letter transliteration
"Israel", Hebrew alphabet me likha gais.

Hebrew bhasa ek Semitic bhasa hae. Ii Israel ke bhasa hae.

Ii bhasa me Israelites log bahut din pahile, Bible ke time, baat karat rahin. Jab Judah ke Babylonia conquer kar liis tab Jew log ke captive tbanae ke Babylon lae jawa gais jahan pe uu logan Aramaic bhasa me baat kare lagin. Hebrew bhasa me koi baat nai karat rahaa lekin jon koi dharmic book prrhat rahaa ii bhasa ke janat rahaa.

20th century me, dhery Jew log decide karin ki Hebrew ke baat kare waala bhasa ke fir se banawa jaae. 1948 me jab Israel form bhaes tab uske bhasa Hebrew banawa gais. Israel me dunia ke dher des se log aae ke Hebrew sikhin jisse ke uu logan ek duusre se baat kare sake.

Hebrew, Abbii ke rakam hae. Hebrew sabd ke ek root ke ek pattern se jorr ke banawa jaae hae. Israeli me Hebrew ke kuch European bhasa jaise ki English, French, German, aur Russian se aais hae. Israeli Hebrew me Old Testament me se dher sabd ke nawaa matlab dewa gais. Jon log Hebrew sikhe hae, grammar ke pahile sikhe hae jisse ki uu logan binavowel ke thik se parrhe sake hae. Israeli Hebrew me, verb "to be" nai hae lekin future aur past tense me hae.

The Hebrew alphabet me 22 letters hae. Isme se paanch leter badal jaae hae jab ii word ke end me rahe hae.

AlephBetGimelDaletHeVavZayinKhetTetYodKaf/Khaf
א ב ג ד ה ו ז ח ט י כ
ך
LamedMemNunSamekhAyinPe/FeTsadiKufReshShin/SinTav
ל מ נ ס ע פ צ ק ר ש ת
ם ן ף ץ

Hebrew bhasa me ginti

[badlo | source ke badlo]
Number Hebrew meNumber Fiji Hindi me
'axatek
shtayimdui
shaloshtiin
'arbachaar
xameshpaanch
sheshchhe
sheva'saat
shmoneaath
teshanau
'eserdas

[3]

Hafta ke din

[badlo | source ke badlo]
Fiji HindiGerman
SombaarYom She-Nee
MangarYom Shelee-She
BudhYom Re-Ve-ee
BifYom Hah-Mee-Shee
SukYom Shee-Shee
SanicharYom Sha-Bat
EtwaarYom Ree-Shon

[4]

References

[badlo | source ke badlo]
  1. "CIA's World Fact Book". Archived from the original on 2014-07-08. Retrieved 2011-06-18.
  2. Ethnologue: Statistical Summaries
  3. Numbers in Million-Speaker Languages
  4. "The Jewesh Children's Learning Network". Archived from the original on 2011-10-27. Retrieved 2011-10-27.
Wikipedia
Wikipedia
 Ii bhasa ke aapan Wikipedia  hai.
Hebrew bhasa edition   ke dekho