Hans Christian Andersen
| Hans Christian Andersen | |
|---|---|
Andersen in 1869 | |
| Kaam | Lekhak, Kavi |
| Writing period | Danish Golden Age |
| Notable work(s) | "The Little Mermaid" "The Ugly Duckling" "The Snow Queen" "The Emperor's New Clothes" |
| Signature | |
| [Hans Christian Andersen Centre Official website] | |
Hans Christian Andersen (IPA: ˈhænˀs ˈkʰʁæsd̥jæn ˈanɔsn) nai to khaali HC Andersen (IPA:ho̞ se ˈanɔsn̩), (2 April 1805 – 4 August 1875), Denmark ke ek lekhak aur kavi rahaa, jiske uske fairy tales khatir jaana jaawat rahaa.
Bachpan ke din
[badlo | source ke badlo]Hans Christian Andersen ke janam Odense, Denmark me mangar, 2 April 1805 ke bhais rahaa.
Chhota me uske apne aap ke dekhe ke parrat rahaa. Chaudah saal ke umar me uu Copenhagen me acting waala kaam khoje ke khatir gais. Kahe ki uske awaaj bahut achchhaa rahaa, uske Royal Danish Theatre me gaawe ke mila, lekin kuchh din ke baad uske awaaj badal gais. Ek dost ke sifaris pe uu kavita likhe lagaa.
Jonas Collin, jon ki Anderson ke ek chance encounter me mila, uske like karis aur uske ek grammar school me parrhe ke khatir bhejis.[1] Andersen ii time talk aapan pahila kahani, The Ghost at Palnatoke's Grave, likh diis rahaa. Uu 1827 talak Elsinore me school parrhis.[2]
Kaam
[badlo | source ke badlo]Suruu ke kaam
[badlo | source ke badlo]Anderson ke suruu waala lekh me ek fairy tale "The Tallow Candle" , ke Danish archive me October 2012 me paawa gais rahaa. Ii khissa, jiske 1820s ke likha gais rahaa, aur ii ek candle ke baare me hae jon appreciated nai feel karat rahis. Iske likha gais rahaa jab Andersen school me rahaa aur iske uske ek benefactor ke dedicate karaa gais rahaa. Ii khissa palwaar me rahaa jab talak iske ek local archive me nai paawa gais rahaa.[3]
1829 me Andersen ke khaas safalta milaa jab uu chhotaa khissa, "A Journey on Foot from Holmen's Canal to the East Point of Amager" ke likhis rahaa. Iske main charater duusra characters se mile hae, Saint Peter se lae ke ek baat kare waala pusi talak. Ii safaltaa ke baad, Andersen ek theatrical piece, Love on St. Nicholas Church Tower, aur kavita ke ek chhotaa volume likhis rahaa. Ii sab kavita ke baad uske writing aur publishing me bahut kamtii pragatii bhais rahaa, lekin uske raja ek chhotaa travel grant 1833 me diis rahaa. Isse Andersen Europe ke yatra me jaawe sakaa rahaa. Le Locle, Switzerland ke lage Jura, ke lage, Andersen "Agnete and the Merman" ke khissa likhis rahaa Wahii saal, ek sanjha Italian seaside village of Sestri Levante me bitais rahaa, jon ispire karis rahaa "The Bay of Fables" ke title[4] Andersen Rome me October 1834 me paunchaa rahaa. Uske Italy ke yatra uske pahila novel, ek fictionalized autobiography titled The Improvisatore (Improvisatoren) me reflected hae, jiske 1835 me publish karaa gais rahaa aur uske wahii time prasansaa karaa gais rahaa.[5][6]
Literary fairy tales
[badlo | source ke badlo]
Fairy Tales Told for Children. First Collection (Danish: Eventyr, fortalt for Børn. Første Samling.) ek nau fairy tale ke collection hae, jiske Andersen likhis rahaa. Ii tales ke tiin installments me likha gais hae by C. A. Reitzel Copenhagen me, May 1835 aur April 1837 ke biich me. Ii Andersen ke pahila venture rahaa fairy tale genre me.
Pahila installment sixty-one unbound panna ke ek volume rahaa jiske 8 May 1835 me publish karaa gais rahaa, jisme "The Tinderbox", "Little Claus and Big Claus", "The Princess and the Pea" aur "Little Ida's Flowers" rahaa. Pahila tiin khissa Andersen ke folktales per besed rahaa uske bachpan me . Chauthaa Andersen ke creation Ida Thiele ke khaatir, folklorist Just Mathias Thiele ke larrki, Andersen ke suruu waala benefactor. Reitzel Andersen ke thirty rigsdalers diis rahaa ii manuscript ke khaatir, aur ii booklet ke 24 shillings ke daam lagaawa gais rahaa.[7][8]
Duusra booklet ke 16 December 1835 me publish karaa gais rahaa aur isme rahaa "The Naughty Boy", aur "The Traveling Companion", aur "Thumbelina." Jisme se aakhri waala "Tom Thumb" se inspired hae aur duusra khissa miniature log ke baare me. "The Naughty Boy" ek kavita Eros ke baare me based rahaa Anacreontea se, aur "The Traveling Companion" ghost story story rahaa jiske Andersen likhis rahaa aur isse year 1830 me experiment karis rahaa.[7]

Travelogues
[badlo | source ke badlo]
1851 me, Andersen In Sweden, travel sketches ke ek volume ke publish karis rahaa. Ii publication ke log pasand kare rahin. Uu travelling pasand karat rahaa, aur dher aur lambaa travelogues: Shadow Pictures of a Journey to the Harz, Swiss Saxony, etc. etc. in the Summer of 1831, A Poet's Bazaar, In Spain, aur A Visit to Portugal in 1866 ke publish karis rahaa. (Isme se aakhri describe kare hae uske visit aapan Portuguese friends Jorge aur José O'Neill ke saathe, jiske Andersen mid-1820s se jaanat rahaa, jab uu Copenhagen me rahat rahaa.) Aapan travelogues me, Andersen contemporary conventions ke kaam me laais hae jon uske travel se related hae lekin uske likhe ke style aapan hae. Andersen ke har ek travelogues documentary aur descriptive accounts of his experiences ke jorr ke banaawa gais hae, aue isme aur philosophical passages jorris hae topics jaise authorship, immortality, aur fiction in literary travel reports. Uske kuchh travelogues , jaise In Sweden, me fairy tales hae.
Maut
[badlo | source ke badlo]
1872 ke suruu me, 67 saal ke umar me, Anderson aapan khatiyaa se baahar gir ghais rahaa aur uske dher choot lagaa rahaa; Anderson isse puura achchhaa hoe gais rahaa. Iske baad uu liver cancer ke nisaani dekhae lagaa. [9]
Anderson ke maut 4 August 1875 me, 70 saal ke umar me ek country house, jiske Rolighed bola jaaw ehae, Copenhagen ke nagiich, jon uske nagiich ke dost Mortitz G. Melchior aur uske aurat ke bagal me rahaa.[9] Maut se kuchh din pahile, Anderse ek composer ke consult karis rahaa aapan funeral ke music ke baare me aur ii bolis rahaa : "Jaada log jon hamaar baad me chaliye larrkan hoien, tab beat ke chhotaa-chhotta kadam se rakhnaa."[9]
Anderson ke body ke Assistens Cemetery (Copenhagen), Nørrebro ilaaka Copenhagen ke, Collin family plot me dafnaaya gais rahaa. 1914 me, headstone ke duusra kabrathaan (jiske aaj "Frederiksbergs ældre kirkegaard" ke naam se jaana jaawe hae) hatae ke kar dewa gais rahaa, jahaan pe kamti umar ke Collins palwaar ke log ke matti dewa gais rahaa. Kuchh din talak, Edvard Collin's, aur Henriette Collin's ke kabar ke mark nai karaa gais rahaa. Ek duusra patthar ke install karaa gis hae, jon Anderse ke kabar ke mark kare hae, abhi bina Collin praan ke naam ke, lekin tiino ekke kabar ke share kare hae.[10]
Uske maut ke time, Andersen ke dunia bhar me aadar karaa jaawe hae, aur Danish sarkar uske ek saalaana stipend bharat rahaa ek "national treasure." rahe ke khaatir[11]
References
[badlo | source ke badlo]- ↑ "H.C. Andersens skolegang og livet i Slagelse". Hcandersen-homepage.dk. Retrieved 2010-04-02.
- ↑ "H.C. Andersens skolegang i Helsingør Latinskole". Hcandersen-homepage.dk. Retrieved 2010-04-02.
- ↑ Stockmann, Camilla (12 December 2012). "Local historian finds Hans Christian Andersen's first fairy tale". Politiken.dk. Archived from the original on 18 November 2023. Retrieved 17 November 2023.
- ↑ "Premio e Festival Andersen di Sestri Levante". Andersen Premio e Festival (in Italian). Retrieved 17 November 2023.
- ↑ Murray, Christopher John (2013). Encyclopedia of the Romantic Era, 1760–1850. Routledge. p. 20. ISBN 978-1-135-45579-8. https://books.google.com/books?id=8GS8DWMLRYEC&pg=PA20.
- ↑ Sjåvik, Jan (2006). Historical Dictionary of Scandinavian Literature and Theater. Scarecrow Press. p. 20. ISBN 978-0-8108-6501-3. https://books.google.com/books?id=tCBpiKsi7a0C&pg=RA1-PA8.
- 1 2 (Wullschläger 2000, p. 150)
- ↑ (Frank & Frank 2004, p. 13)
- 1 2 3 Bryant, Mark (1997). Private lives : curious facts about the famous and infamous. London: Cassell. pp. 3. ISBN 978-0-304-34923-4. http://archive.org/details/privatelivescuri0000brya.
- ↑ "Historien om H.C. Andersens gravsted på Assistens Kirkegård i København". H.C. Andersen Information (in Danish). 13 April 2012. Retrieved 18 November 2023.
- ↑ "Hans Christian Andersen". Biography. A&E Networks. 2 April 2014. Retrieved 18 November 2023.