A. D. Patel: ke revisions ke biich ke antar

Wikipedia se
Content deleted Content added
Sangam ke wakiil aur manager
Bigo86 (Baat | yogdaan)
Maha Sangh
Rekha 15: Rekha 15:
== Sangam ke wakiil aur manager==
== Sangam ke wakiil aur manager==
1930 me jab [[Then India Sanmargya Ikya Sangam|Sangam]] pahila school banais rahaa, tab A. D. Patel ke uske manager banawa gais. Patel, Sangam ke suruu kare waala, [[Sadhu Kuppuswami]] ke saathe kaam karis aur Swami Avinashananda, jiske [[Ramakrishna Mission]] Fiji bhejis rahaa, ke saathe bhi kaam karis. [[31 October]] [[1937]] ke Sangam ke ek limited liability company banae dewa gais aur, A.D. Patel ke uske General manager. A.D. Patel sarkar ke pesuade kar ke Sangam ke uu kanuun se exempt karae diis jisse jamin ke own kare pe rukawat rahaa aur Sangam ke ek hajaar Acres jamin ke own kare ke ijajat mila. Patel, Board of Education me Sangam khatir kurrsi mangis aur sarkar ke India se teacher log ke lae ke Fijime [[Dravidian languages|South Indian languages]], parrhae khatir madat kare ke mangis. Aakir me sarkar dui [[South Indians in Fiji|South Indian]] teacher log ke from India se Fiji aae ke Sangam ke school me parrhae kharir madat karis. 1939 me jab [[Swami Rudrananda]] Fiji aais tab Patel involvement Sangam me aur jaada hoe gais.
1930 me jab [[Then India Sanmargya Ikya Sangam|Sangam]] pahila school banais rahaa, tab A. D. Patel ke uske manager banawa gais. Patel, Sangam ke suruu kare waala, [[Sadhu Kuppuswami]] ke saathe kaam karis aur Swami Avinashananda, jiske [[Ramakrishna Mission]] Fiji bhejis rahaa, ke saathe bhi kaam karis. [[31 October]] [[1937]] ke Sangam ke ek limited liability company banae dewa gais aur, A.D. Patel ke uske General manager. A.D. Patel sarkar ke pesuade kar ke Sangam ke uu kanuun se exempt karae diis jisse jamin ke own kare pe rukawat rahaa aur Sangam ke ek hajaar Acres jamin ke own kare ke ijajat mila. Patel, Board of Education me Sangam khatir kurrsi mangis aur sarkar ke India se teacher log ke lae ke Fijime [[Dravidian languages|South Indian languages]], parrhae khatir madat kare ke mangis. Aakir me sarkar dui [[South Indians in Fiji|South Indian]] teacher log ke from India se Fiji aae ke Sangam ke school me parrhae kharir madat karis. 1939 me jab [[Swami Rudrananda]] Fiji aais tab Patel involvement Sangam me aur jaada hoe gais.

== Maha Sangh ==
{{Main|Maha Sangh (Fiji)}}
1938 me Kisan Sangh ke neta bane ke invitation ke reject kare ke baad bhi June 1941 me , A. D. Patel, Swami Rudranand ke saathe ek nawaa kisan ke union, Maha Sangh ke suruu karis.
Although, in 1938, he had rejected overtures by the Kisan Sangh to take over its leadership, in June 1941, A.D. Patel formed the Maha Sangh with the support of Swami Rudrananda. In 1943, he led the sugar cane farmers on a prolonged strike after his demands for an increase in the price of sugar cane in line with inflation was rejected by the Colonial Sugar Refining Company. When the majority of farmers refused to harvest their cane, the Government invoked the Defence Regulation and restricted A.D. Patel and Swami Rudrananda to a radius of five miles from their homes in Nadi and required them to inform the police on person of their movements. Both Patel and Rudrananda decided to disobey the order and it landed both of them in court. This stirred up the farmers and a large number gathered in Nadi, holding prayer meetings. Shops were closed throughout the Western division. Both were fined £50 each or one month’s prison in default. Both refused to pay, but before the five days allowed was over, an anonymous well-wisher paid the fine but A. D. Patel later won the case on appeal. The strike in the middle of a world war and his call for Indians to not join the army until they were given the same pay and conditions as Europeans, created a rift between Indians and Fijians which is remembered to this day.





03:51, 30 Navambar 2008 ke badlao

A. D. Patel

Ambalal Dahyabhai Patel (13 March 1905 - 1 October 1969), (jiske A. D. Patel ke naam se jaana jaat rahaa), Fiji ke ek Hindustani wakiil aur politician rahaa. Patel, Fiji ke Legislatuve Council me 1944 se 1950 aur 1963 se 1969 tak rahaa aur uu Fiji ke sab se purana political party, National Federation Party, ke suruu karis rahaa. Patel, 1964 se 1966 tak Member for Social Services rahaa aur ii time uu dekhais ki uu aage dekhe waala admi rahaa jab ki uu Fiji ke rural area me library khole ke suruu karis, Fiji National Providend Fund ke suruu karis, jaati pe based unions log ke amalgamate kare ke kosis karis aur Fiji khatir ek University ke maang karis. Uu 1929 se 1969 tak aapan common roll ke mang pe atal rahaa. Uu Fiji ke ek barraa kisan ke union, Maha Sangh ke bhi suruu karis rahaa aur 1969 me kisan log khatir achchhaa cane contract dewais rahaa.

Jawaani ke din

A.D. Patel ke janam 13 March 1905 me Kheda district, Gujarat, India me bhais rahaa. Uske paas tiin bhaiya aur ek bahini rahaa. Patel ke primary aur secondary sikchha Nadiad me bhais rahaa. Uu book parrhe pasand karat rahaa aur secondary school me achchha se parrhis rahaa. Uske baad uu Gujarat College, Ahmedabad me economics, politics aur history parrhis aur 1925 me Bachelor of Arts pass karis.

Uske baad uu Indian Civil Service (ICS) exam ke khatir parrhe ke khatir London School of Economics me bharti bhais. London me uske Indian freedom fighters se mulaakaat bhais. Uu aapan dimaag badal ke Middle Temple me wakili parrhe laga aur 1928 me graduate bahis.

Pahila saadi

A.D. Patel ke pitaji uske India laut ke wakiili kare mangat rahaa aur aapan chhota bhaiya aur bahini logan ke parrhai me madat kare sakat rahaa lekin aakhri me uu aapan larrka ke Fiji jaae ke bhaarra bharis. Patel, 11 October 1928 ke Fiji pahuncha. Ek aur kaaran kahe ki uu India laute nai mangat rahaa, ii rahaa ki uske aur ek English divorcee, Patricia Catherall Seymour, ke biich me kuch chalat rahaa. Ii baat India ke Patel palwaar ke achchha nai lagta, ii kaaranse bhi ki Patel ke chhota me ek larrki ke saadi kar dewa gais rahaa. Patricia Seymour, 1933 me , aapan larrki ke lae ke Suva pahuchis aur uu logan ke saadi 25 January 1934 ke bhai. Ii saadi achchha nai chalaa kahe ki Patricia ke loacal goraa logan bagal kar diin rahaa aur uu local Hindustani log se bhasa nai jaane ke kaaran baat nai kare sakat rahi. 1939 me duuno jane separate hoe gais aur 1944 me divorce ke baat, Patricia, New Zealand rahe khatir chal diis.

Pahila election

Fiji me Hindustani log ke 1929 me pahila dafe Legislative Council khatir vote kare ke adhikar mila lekin Patel ii election me nai kharraa hoe sakis kahe ki uu Fiji me dui saal se kamti din tak rahaa. 1932 ke election uu Vishnu Deo ke saathe boycott karis. 1937 ke election me uu North Western Indian Division mr kharraa bhais. Uske ke virod me, ek wakiil ke clerk, Chattur Singh kharraa bhais. Election me Singh ke 671 vote mila aur Patel ke 651. Patel ke haar se bahut log surprise hoe gain kahe ki uske Fiji ke Hindustani leader, khaas kar ke Vishnu Deo, ke support rahaa. Use haar ke kaaran rahaa ki Singh Ba me acchhaa se jaana jaat rahaa, uu Indian Association ke Ba branch ke President rahaa, aur uske bhaiya, Parmanand Singh uu tiin Hindustani me se ek rahaa, jon ke 1929 me Legislative Council me chuna gais rahaa. Patel Fiji ke Muslim log ke gussae diis rahaa kahe ki uu Muslim log khatir alag member ke jor se virod karis rahaa aur uu ek Gujarati rahaa aur Hindustani kisan log ke Gujarati log paisa karjaa de ke khatir jaada interest charge karat rahin. Patel ke haar ke sab se important kaaran rahaa ki Singh ii election ke Fiji-born (Singh) aur India–born (Patel) ke biich waala election banae diis aur Patel aapan naam aur kharaab kar diis jab ki uu ii bolis kii Singh ganna ke khet me paida bhais rahaa.

Sangam ke wakiil aur manager

1930 me jab Sangam pahila school banais rahaa, tab A. D. Patel ke uske manager banawa gais. Patel, Sangam ke suruu kare waala, Sadhu Kuppuswami ke saathe kaam karis aur Swami Avinashananda, jiske Ramakrishna Mission Fiji bhejis rahaa, ke saathe bhi kaam karis. 31 October 1937 ke Sangam ke ek limited liability company banae dewa gais aur, A.D. Patel ke uske General manager. A.D. Patel sarkar ke pesuade kar ke Sangam ke uu kanuun se exempt karae diis jisse jamin ke own kare pe rukawat rahaa aur Sangam ke ek hajaar Acres jamin ke own kare ke ijajat mila. Patel, Board of Education me Sangam khatir kurrsi mangis aur sarkar ke India se teacher log ke lae ke Fijime South Indian languages, parrhae khatir madat kare ke mangis. Aakir me sarkar dui South Indian teacher log ke from India se Fiji aae ke Sangam ke school me parrhae kharir madat karis. 1939 me jab Swami Rudrananda Fiji aais tab Patel involvement Sangam me aur jaada hoe gais.

Maha Sangh

Khaas article: Maha Sangh (Fiji)

1938 me Kisan Sangh ke neta bane ke invitation ke reject kare ke baad bhi June 1941 me , A. D. Patel, Swami Rudranand ke saathe ek nawaa kisan ke union, Maha Sangh ke suruu karis. Although, in 1938, he had rejected overtures by the Kisan Sangh to take over its leadership, in June 1941, A.D. Patel formed the Maha Sangh with the support of Swami Rudrananda. In 1943, he led the sugar cane farmers on a prolonged strike after his demands for an increase in the price of sugar cane in line with inflation was rejected by the Colonial Sugar Refining Company. When the majority of farmers refused to harvest their cane, the Government invoked the Defence Regulation and restricted A.D. Patel and Swami Rudrananda to a radius of five miles from their homes in Nadi and required them to inform the police on person of their movements. Both Patel and Rudrananda decided to disobey the order and it landed both of them in court. This stirred up the farmers and a large number gathered in Nadi, holding prayer meetings. Shops were closed throughout the Western division. Both were fined £50 each or one month’s prison in default. Both refused to pay, but before the five days allowed was over, an anonymous well-wisher paid the fine but A. D. Patel later won the case on appeal. The strike in the middle of a world war and his call for Indians to not join the army until they were given the same pay and conditions as Europeans, created a rift between Indians and Fijians which is remembered to this day.